-Ω-Spökbloggen-Ω-

När jag var yngre och gick på mellanstadiet, fick jag och några kompisar för oss att vi skulle gå in i ett övergivet gammalt hus (ett båtsmanstorp) i och med att jag/vi klev innanför dörren, fick vi ett obehag i hela kroppen - ett obehag som sa att "vi måste härifrån, något står inte rätt till!" men ingen lyssnade på den känslan, och ville inte heller bli klassad som en mes - så vi fortsatte gå omkring, rum för rum. När vi står i ett rum på övervåningen ser jag och en till kompis, en svart siluett gå förbi i dörröppningen till höger om oss. Vi båda skriker & frågar om den andra såg samma sak. Efter att ha bekräftat detta, så sprang vi därifrån och vågade aldrig gå in i huset igen. För att vara helt ärlig, känslan jag fick i kroppen när jag klev över tröskeln till det huset- den var INTE okej, det var en hemsk känsla, huset kändes inte okej att vistas i på något sätt alls... det hade inget att göra med att det var övergivet eller så alls, eftersom dörren alltid var öppen och jag visste många som varit in i det förut.
Det finns även ett hus, som många berättat om där ute - dit folk åker, för att de vill kolla om det är sant, och alla jag pratat med har berättat liknande saker. Det är en gammal övergiven bondgård, och när man går på tomten så kan man höra djuren inne i ladugården. Jag har personligen aldrig varit dit, eftersom jag helst undviket att utsätta mig för sådana saker.