Mina småsyskons mamma tror på det övernaturliga/spöken eller vad man vill kalla det. Hon är varken skrockfull eller sinnesrubbad, så jag väljer att tro på allt hon berättat om för mig. Hon har tron om att "spöken" endast visar sig för de personer som klarar av det psykiskt, det tror jag också faktiskt.
När hon var liten så var hon och hennes vänner ute på landet och cyklade en sommar, när de kommer till en korsning i skogen så ser hon en kvinna med gammaldags kläder och huckle på huvudet, stå mitt i skogsbrynet i korsningen. Hon blir skiträdd och börjar vrålskrika, medans hennes kompisar inte ser något alls och inte fattar varför hon skriker. Ingen av dem såg kvinnan, endast hon.
En annan sak hon berättat, är när hon och hennes lillasyster sov ensamma hemma med deras hund en gång. Hon var tvungen att sova i föräldrarnas säng eftersom hunden alltid sov där, och när hon släckt lampan för kvällen, hör hon hur någon börjar gå upp för trappan, hunden hoppar upp, viftar på svansen och står vid sängkanten för att vänta på att någon skall komma... men ingen kommer, hon tänder lampan och kollar efter, men ingen är där eller kommer. Detta händer upprepade gånger, hunden reagerar likadant varje gång. Till slut går hon och hämtar sin lillasyster, då är allt lugnt och inget händer igen. Hennes lillasyster har heller aldrig varit med om något onaturligt, och tror heller inte på sånt. Det är därför hon tror att "spöken" endast visar sig för de som klarar av det.