Berättelse
Jag var hemma hos en kompis en kväll och skulle hem till mig och hämta lite grejer eftersom jag skulle sova hos henne. det var ingen hemma och det var jättemörkt. inne på mitt rum stod det två sängar som stod brevid varandra och en spegel hängde på ena väggen intill sängarna. jag tände bara lampan ute i hallen, och så gick jag in till mitt rum, böjde mig över sängen, och när jag kom upp igen såg jag i spegeln att det satt en tjej på sängen bakom mig. och det läskiga var att den tjejen var min kompis som jag skulle sova hos, fast då när jag såg henne hade hon exakt samma kläder som hon hade på sig på ett skolkort när vi var sex år. hon satt där och skrattade åt mig, jag hörde det inte, men såg det så tydligt från spegeln. blev jätterädd! mitt hjärta började dunka fortare hela tiden. jag skrek till och sprang ut ur lägenheten ända hem till min kompis, utan att stänga eller låsa dörren efter mig. jag visste att det jag hade sett inte var inbillning eftersom jag visste att det spökade där, speciellt i mitt rum :o som tur är bor vi inte där längre... lägenheterna revs förra sommaren.
Sånt här är lite kusligt faktiskt. Det är många människor som sett gestalter av sig själva, eller kanske någon närstående som fortfarande är i livet. Jag vet massor med vänner och bekanta som varit med om detta. Men varför man ser dessa gestalter vet man ju inte. Speciellt när den riktiga personen finns i livet. Bra berättelse!
Fortsätt skicka dom till Engman! Jag kommer ge er respons via kommentarer!
Mycket märkligt, förstår att du blev rädd.
yay, min berättelse! :D
men jo, blev verkligen jätterädd. jag tror fullt på skpöken också och har en massa andra berättelser på mig, men kanske skickar in dom nån annan gång :)
Anledningen till att man ser gestalter av sig själv eller av andra som är både vid liv & döda är för att det inte är döda människor som "går omkring" här på jorden. Är man död så är man död, då stannar man inte här och det är helt sant. Det spelar ingen roll om man har dött konstigt, oroligt eller "glömt" någonting i sin lilla stuga i skogen. Detta är andar, både goda & onda, dessa andar är egna "individer", det är inte någon död person, det är en ande som ska vara ande och är skapad som det. Vad jag skulle komma fram till var är att dom kan förvandla sig till vad som helst, katt, människa, hund. Dem kan gå in i tavlor (med personer på), gosedjur och andra avbildningar, så som statyer m.m. Därför kan man se gestalter av sig själv och andra som är vid liv. Dem försöker lura oss genom att gestalta sig som en död mormor tex för att vi ska tro på någonting som inte alls är sant. Vi människor kan inte kommunicera med döda människor, vi kommunicerar med andarna och det är otroligt farligt då dem egentligen inte vill oss något väl alls. Sen att dem kan svara på frågor som endast den döde vet om är för att dom är med oss jämt och ständigt dom vet vad vi känner och vad vi tycker och tänker. Dock kan ingen ingen ingen känna oss bättre än Gud den allsmäktige och han har skapat oss alla, även andarna.
